jag och världen i ett stort kaos

söndagskväll och jag är ett känner mig som ett litet knytt i en stor värld där vulkaner får utbrott och världen är i ett stort kaos. känslorna är känslosamma och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. mina ögon är vattniga och det blåser kalla vindar. uppenbarelsen om tre ynka dagar kvar i Oslo gör mig stressad och samtidigt väldigt tillfreds. hemresan? torsdag? flyg? himmel? vulkan? kärlek? gotland? vet inte något om morgondagen och framtiden i denna stund. får ta dagen som den kommer och något kommer ju hända. det vet jag.

 

känslan av ett ihop knutet hjärta samtidigt som viljan att bulta sönder och styrkan att stampa hårt och hårdast på någons hjärta.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0